Levnadsvanor borde angå sjukvården ännu mer än vad det gör idag, konstaterar Hanne Tønnesen:
– Vi har helt enkelt inte råd att låta bli den förebyggande delen i hälso- och sjukvården.
Det är här WHO-centret kommer in. Centrets uppgift är att forska fram och sammanställa befintlig kunskap om införande av evidensbaserad hälsopromotion som riktar sig till patienter. Fokus ligger på alkohol, tobak, droger, nutrition och fysisk aktivitet – och hur dessa påverkar vår hälsa, sjuklighet och som även har betydelse för behandlingseffekten.
Centret har funnits sedan 2016 och utvärderats årligen. Nyligen fick de förlängt ytterligare en period, fram till 2024. Målet är att hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder ska bli en naturlig del i alla möten vi har med vården.
– Om forskningen inte omsätts i vården förlorar den ju sitt värde, kunskapen måste få göra skillnad. Det är stora människomängder vi talar om. Hälften av Sveriges befolkning har någon av de levnadsvanor vi forskar kring – tänk vilken effekt om vi kan påverka så många, säger Inger Kristensson Hallström.
Tidiga insatser avgörande
Det låter enkelt: vi ska vara mer hälsosamma, så mår vi bättre och spar pengar för samhället. Men verkligheten är mer komplex. Utmaningarna med implementering av främjande hälsovård är välkänd, så hur gör man då för att lyckas? Ett sätt, menar forskarna, är att det förebyggande arbetet finns där personen är, erbjuds på alla nivåer där det är relevant och integreras i utbildning på olika nivåer. Man behöver nå alla, oavsett var man bor eller hur socioekonomin ser ut. En kontaktyta i Sverige är barnhälsovården, som idag nyttjas av nästan alla familjer.
– Vi behöver skapa möjligheter att nå barn och främja hälsosamma levnadsvanor tidigt i livet: förebygga och främja goda sömnvanor, tandvanor och hjälpa till att förebygga övervikt och obesitas, säger Inger Kristensson Hallström och tillägger att hälsofrämjande åtgärder är viktigt för många olika målgrupper utöver barnen.
Rökstopp före operation gör skillnad
Sedan finns det tydliga tillfällen då hälso- och sjukvård kan ta tillfället i akt och göra extra insatser. Studier har visat att i samband med operation påverkar levnadsvanor resultatet. De har betydelse för sårläkning, återhämtning och för att undvika onödiga komplikationer. Ett exempel som ofta lyfts är rökstopp vid planerad kirurgisk behandling där rekommendationen i Sverige är att sluta röka 4–8 veckor innan operationen.
– Studier har visat att rökare får fler komplikationer efter en operation än de som inte röker. Rökning påverkar även komplikationer kring en graviditet, både hos barnet och mamman.
Här behöver vården ta vara på de gyllene tillfällena och rikta insatser systematiskt. Alla, oavsett utbildningsgrad eller socioekonomi, ska bli erbjudna hjälp till rökstopp. Gör vi en intensiv satsning på patienternas levnadsvanor får vi en vinst som spelar roll för personens hälsa på kort och lång sikt, och för samhället i stort, säger Hanne Tønnesen.
Man uppskattar att varje år dör 12 000 invånare i Sverige i förtid enbart på grund av rökning.
Bygger globala nätverk
En styrka med WHO Collaborating Centre är det stora internationella nätverk som följer med utnämningen. Just nu pågår till exempel arbetet med att sammanställa en internationell manual inom kroniska sjukdomar där centret i Lund samarbetar med flera andra WHO Collaborating Centres runt om i världen.
– Vi har möjlighet att samla forskning kring hälsofrämjande åtgärder från många olika lärosäten och bygga nätverk i ett globalt perspektiv. Det är otroligt spännande, konstaterar Inger Kristensson Hallström.
Artikeln är tidigare publicerad på medicin.lu.se