Vård av spädbarn under 60 dagar med feber har varit föremål för omfattande forskning under de senaste decennierna, och flera riktlinjer har tagits fram för att underlätta klinisk undersökning och behandling av dessa spädbarn. Men forskning visar att efterlevnaden av riktlinjerna varierar i mycket hög grad.

I en ny studie har Charlotte Castor från forskargruppen Barns och familjers hälsa tillsammans med Rose-Marie Lindkvist intervjuat läkare med olika nivå av specialisering och erfarenhet av vård av akut sjuka barn. 

Vad visar forskningen?

– Av de olika beslut om behandling som ska tas beskrev läkarna beställning av urin eller blodprov som relativt okomplicerat. Däremot uppfattades beslutet om att göra ett ryggmärgsprov, så kallad lumbalpunktion, som speciellt komplext och fick mycket fokus i diskussionerna, säger Charlotte Castor.

Läkarna beskrev också hur riktlinjer för handläggning kan ge bra stöd men också att de uppfattade det som viktigt med möjlighet att tänka självständigt och att väga in olika aspekter av ett barns välmående och situationen som helhet för att ta ett beslut.   

Varför är resultatet viktigt? 

– Det har visat sig i tidigare forskning av bl.a. barnläkare Ioannis Orfanos att de riktlinjer som finns för handläggning av barn med feber inte följs i så stor utsträckning som kanske förväntats. Den nu publicerade studien ger oss en fördjupad förståelse för hur läkare tänker kring dessa riktlinjer. Kunskapen kan bidra till att framtida riktlinjer formuleras annorlunda för att bättre stödja läkaren i sin beslutsprocess, säger Charlotte Castor.