När barn och ungdomar med cancer återvänder till skolan efter cancerbehandling upplever många sociala, psykologiska eller skolrelaterade problem. Mette Wiebel och forskarkollegor undersöker i en ny studie hur telenärvarorobotar kan hjälpa dessa barn och ungdomar att upprätthålla kontakten med sin skolklass under sin cancerbehandling och därigenom stödja deras personliga, sociala och professionella utveckling.

Via en telenärvarorobot kan barnet interagera med sina klasskamrater i skolan från exempelvis sjukhuset eller hemmet via sin surfplatta eller smartphone. Genom roboten kan barnet se, höra och tala på lektionerna.

I studien intervjuades 31 barn med cancer (i åldern 7–17 år), 30 lärare och 118 klasskamrater  och 19 timmar av deltagarobservationer genomfördes i nio klassrum.

Resultatet betonar komplexiteten hos interaktion och lärande med telenärvarorobotar. Detta inkluderar bland annat lärarens förståelse av undervisning och inlärning med hjälp av telenärvarorobotar, klasskamratens förmåga att involvera det avlägsna barnet i grupparbete, barnets eget behandlingsprotokoll samt robotens funktionalitet.

Studien föreslår att barn med cancer, med hjälp av telenärvarorobotar, kan fortsätta att delta i lektionen medan de är inlagda på sjukhus eller isolerade och följaktligen minska sociala och pedagogiska motgångar. Men det behövs strategier för användning och systematisk övervakning av telenärvarorobotar för att säkerställa att barn under cancerbehandling inte släpar efter i skolan.